Ut i naturen – inspirerande praktverk

Ut i naturen - inspirerande praktverk. Bild på boken Ut i naturen som ligger i en hög med löv.

Att bege sig ut i naturen har blivit allt vanligare för många av oss det senaste halvåret. Både för egen rekreation och coronasäkra möten. Samtidigt lever allt fler sina liv i miljöer där de möter mera betong än växter. För den ovane kan naturen upplevas som främmande eller till och med hotfull. Som en inspirerande och trygg hand att hålla i finns då Naturskyddsföreningens färska årsbok Ut i naturen

Författaren är Erik Hansson, som driver Natursidan, en av Sveriges största webbplatser om natur. Och det är en entusiastisk guide som vill dela med sig av sin kunskap och kärlek till naturen. Under våren uppmanar han oss att sätta oss på en uppvärmd plats en av de första varma dagarna. Där ”kan det påminna om nyårsafton när humlorna brummar upp från fjolårsgräset som fluffiga fyrverkerier, en efter en.” Och på vintern går det att försiktigt pressa häggens knoppar mellan fingrarna för att upptäcka att det doftar – bittermandel. 

Naturskyddsföreningens årsböcker är ofta mycket läsvärda och vi har även tidigare skrivit om flera stycken. Bland annat om Den flamsäkra katten, Solrevolution och Ägodela mera. I år upplever jag ändå Ut i naturen som en extra påkostad årsbok. I sitt format, med läslockande layout och fantastiska bilder. Ett praktverk faktiskt. 

Men kärnan är ändå texten. Med start i ett kapitel om våren tar vi oss igenom de fyra årstiderna. Vi tipsas om mängder av aktiviteter som tar oss ut i naturen. Tips som passar både nyfiken nybörjare och erfaren naturvän. Tips speciellt för barn och för alla andra. Läsaren lockas pröva mera ätligt i det vilda året om, att lyssna på nattens sångare, uppleva kronhjortens bröl och att gå på rovdjurssafari. 

För egen del har detta året blivit något av ett trollsländeår. Flera platser vi besökt har varit rika på just trollsländor och nyfikna individer har låtit sig studeras då de landat på handen eller armen. Avsnittet i Ut i naturen som handlar just om trollsländor blir då en utmärkt väg vidare. Det ges en pedagogisk orientering och exempel på vanliga arter. Men också lästips som det går att fördjupa sig i. På liknande sätt är flertal av Erik Hanssons tips i boken upplagda. 

Boken är främst inspirerande och knuffar vänligt ut läsaren i en natur som blir mycket mera tillgänglig och attraktiv. Men den klimatkris och tid av artutrotning vi lever i, blixtrar då och då till som en plågsam ilning. För att på allvar vilja skydda naturen behöver vi lära känna den och vistas i den. Detta är ett vanligt påpekande jag tror stämmer och som Ut i naturen hjälper till med. Som en fördjupning av detta tänker jag under läsningen också på detta med naturens rättigheter. Att inte bara se naturen som ett objekt till för människan. Utan som något som har rättigheter och ett värde i sig själv. 

Läsningen ger inte bara tips på mängder av roliga och intressanta aktiviteter i naturen. Kanske kan den även ge insikter om att vi människor själva är en del av samma ekosystem som havsörnen, större snabelsvärmare och tjugotvåprickig nyckelpiga.       

Cirkulär ekonomi – Framtider bortom BNP

Cirkulär ekonomi - Framtider bortom BNP. Bild på Dahlströmska gårdens paradrabatt.

Nu har vi kommit fram till det sista inlägget där vi fördjupar oss i vart och ett av de fyra hållbara framtidsscenarier KTH arbetat fram i sitt projekt Framtider bortom BNP. Den här gången handlar det om cirkulär ekonomi. 

I KTH:s scenario har en tydlig lagstiftning drivit fram en ekonomi som bygger på återanvändning och cirkulering av material. Alla produkter är gjorda för att kunna plockas isär och återanvändas. Återvinning av material sker bara då produkter inte längre går att återanvända. Förbrukningsvaror är gjorda av material som på allvar är biologiskt nedbrytbara. Det här är sådant vi själva kommer in på då och då. Inte minst när det gäller datorer och smarta telefoner är det frustrerande att de ofta behöver bytas bara för att program ständigt uppdateras och efter tag inte är kompatibla med den apparat man har. De borde vara gjorda så att själva apparaten bara behöver bytas när den är helt trasig. Fram till dess ska den kunna repareras, delar ska kunna bytas ut och uppdateringar göras oavsett hur gammal den är. Det som kallas biologiskt nedbrytbart idag är det ofta bara under väldigt speciella förhållanden. Den som prövat att lägga det i en vanlig kompost vet. 

I denna form av cirkulär ekonomi är staten stark och behöver vara det för att kunna styra produktion och konsumtion i önskad riktning. De flesta bor i eller kring storstäder. Där kan systemen för cirkulerande av material och produkter hållas igång effektivt i stor skala. Ändliga resurser har blivit väldigt dyra och det har införts förbud t ex mot att slänga vissa saker i soporna. Men man tänker sig också att människors värderingar har förändrats i cirkulär riktning. 

Priset på råvaror från markanvändning, såsom mat, har ökat och utgör en större del av hushållens kostnader. Samtidigt har det blivit vanligare att själv odla mat eller odla tillsammans. Sammantaget har detta kraftigt minskat matsvinnet. Ett intressant inslag är att man tänker sig att det har blivit vanligt att leasa, eller köpa tillgång till tjänster, istället för att äga produkter. Det gäller då även sådant som vitvaror och datorer och ett exempel som ges är att köpa en belysningstjänst istället för egna glödlampor. När det gäller priset på mat har vi nämnt flera gånger tidigare att vi historiskt sett lägger en oerhört liten del av våra inkomster på mat. Det kan ju låta bra att mat är billigt, men det verkar bidra till att vi kastar oerhörda mängder. Massor av mark, energi och resurser går åt till att producera mat som sedan bara kastas. Om den var dyrare skulle vi kanske värdera den mer. 

Människor lönearbetar i liknande omfattning som idag, men en hel del produktion och konsumtion har blivit mer säsongsanpassad vilket kan innebära att man arbetar olika mycket olika tider på året. Det beskrivs som att tidsuppfattningen har blivit mer cirkulär. Hur vi ser på tid är intressant. Vi i västvärlden sägs ofta ha ett väldigt linjärt synsätt. Elektriciteten gjorde det möjligt att vända på dygnet. Snabba transporter och import har givit oss tillgång till nästan vilken mat som helst året om. Att åter hitta en rytm som följer dygnets och årets naturliga cirklar kan nog tänkas vara bra för oss även mentalt.  

Alla näringsämnen ingår i ett kretslopp i cirkulär ekonomi. Även avloppssystemet har så avancerad rening att det kan ingå i ett kretslopp med jordbruket. Mycket av maten produceras i Sverige, men när det är mer resurseffektivt att det odlas i andra länder importeras det. Som jag nämnt tidigare är det bara scenariot med lokal självförsörjning där det ingår animalier i kosten så maten i cirkulär ekonomi är i princip växtbaserad. Med den här typen av avloppsrening får man tänka sig att människor kan bidra med gödsel. Att detta bara spolas ut är ju faktiskt ett stort slöseri med resurser!

Järnvägsnätet är väl utbyggt och tätorterna är planerade för cykel och gång. Kollektivtrafiken är genomtänkt så att det ska fungera väl att pendla utan bil och bilägandet har minskat dramatiskt. Att vara med i en bilpool är däremot vanligt. Elcyklar och liknande är vanliga färdmedel och det finns bra vägar för sådana fordon. När vi spånar kring hur ett hållbart framtida samhälle skulle se ut är detta något av det första vi kommer in på. Att bilismen måste krympa rejält och vägar och samhällen byggas om för cyklister och gående. 

I december hade vi en grupp från bl a Chalmers på lunch-till-lunch hos oss på Dahlströmska gården. De pratade om cirkulär ekonomi. Nu i september skulle de ha kommit tillbaka, men det blev inställt p g a en viss pandemi. Istället blev vi inbjudna att medverka en stund i deras digitala möte. Vi visade bilden ovan på vår cirkulära paradrabatt och berättade en del om hur vi tänker om kretslopp. Jag tror att de menar något helt annat med cirkulär ekonomi än det scenario KTH beskriver. Men själva bilden av det cirkulära, av kretslopp, är användbar på flera sätt. Allra tydligast blir det för oss när vi odlar. Men all odling är inte cirkulär. Dagens storskaliga, konventionella jordbruk är det t ex inte. I ett hållbart framtidsscenario måste det bli det igen. Jag vet inte om jag skulle välja detta scenario av de fyra, men flera av idéerna är goda och kan tillämpas redan idag.

Uppföljning av årets potatisodling

Uppföljning  av årets potatisodling. Bild på potatisgris.

I våras skrev vi om potatisuppropet som Omställningsrörelsen var med och startade. Detta år har vi själva haft möjlighet att odla mer potatis än tidigare eftersom vi utökat våra odlingsplatser från en till tre. Potatisodling har även blivit mer relevant för oss tack vara ökade möjligheter att lagra vår potatis nu efter flytt till annan bostad. I veckans inlägg tänkte vi följa upp hur årets odling har gått. 

Något som jag varit nyfiken på en längre tid var att odla potatis i samband med nyetablering av odlingsytor. Det har ofta beskrivits som att det är smidigt med just potatisodling på en gräsmatta där du nästföljande år vill ha ett vanligt grönsaksland. Efter att vi vänt på grästuvor och fyllt på med täckande jord och diverse organiskt material på en odlingscirkel ville vi även pröva att utöka denna yta något. Vi gjorde då en omgivande cirkel där vi odlade potatis och solrosor.

Potatisen satte vi bara ner under en flik grässvål som med en planteringsspade skars loss från tre håll och lades ovanpå potatisen. Nedtryckt i jorden och med lite grässvål ovanpå sig behövde potatisen bara täckas med flis, gräsklipp och annat organiskt material. För att det skulle bli lite mer pampigt satte vi också frön av solros mellan varje potatisplanta runt hela vår cirkelrabatt. Till solrosorna lade vi ut en liten jordhög som de kunde etablera sig i. 

I efterhand kan sägas att det hade varit bra ifall vi även täckt gräsytan med ett lager tidningar eller pappkartong. Det skulle ha hindrat gräset från att leta sig upp. Nu fick vi istället återkommande fylla på med annat täckmaterial och dessutom rensa bort en del ogräs som envist växte igenom täckmaterialet. Vi lyckades inte heller helt fylla på med tillräckligt med material eftersom en del av potatisen som kom upp utsattes för ljus och då fick gröna fläckar. Dessa ska som bekant inte ätas men däremot går det utmärkt att spara grönfläckiga potatisar till nästa års utsäde. 

Detta år prövade vi flera sorters utsäde och det var en för oss ny sort som visade sig ge helt klart bäst utdelning. Det var potatissorten Chérie som var både god och extra vacker med sitt röda skal oh röda strimmor även inuti potatisarna. Många potatisar blev rent häpnadsväckande stora och kan mycket väl fungera som bakpotatis om vi vill. 

Hur fungerade då potatisen för att etablera en ny odling? Sammantaget riktigt bra i mitt tycke. När jag tog upp årets skörd tänkte jag mig potatisen som ett gäng vegetariska grisar som bökat omkring i jorden och gjort den lucker och redo för kommande odling. Odlandet av potatis (och solros) på gräsmattan verkar efter hand mattat ut det som vuxit där tidigare och mot slutet av säsongen var det inte mycket gräsmatta kvar. Inför kommande odlingssäsong har vi alltså med mycket liten ansträngning utökat vår rabatt högst påtagligt. 

Sammantaget kan alltså potatisodling rekommenderas för att göra om gräsmattan till grönsaksland. Låt potatisarna böka omkring under jord och göra allt det tunga jobbet. Allt medan du själv gläds åt att ha en mättande och lagringstålig gröda som går att variera på nästan oändliga sätt under kommande vinter och vår. 

Höstrecept

Själv tillhör jag dem som älskar hösten. Den friska luften och de sprakande färgerna och så denna rikedom av sådant man kan skörda och ta vara på. Smakerna och dofterna. Därför tänkte vi att det kunde passa bra att bjuda på ett par höstrecept vi själva tycker mycket om.

Höstrecept - äppelpaj

Först den givna höstefterrätten – äppelpaj. Då vi, för både klimatet och djurens skull, söker oss alltmer åt det veganska hållet har det varit en liten utmaning. När jag plockade blåbär med ett par vänner kom frågan upp och jag hade inget svar då. Hur gör man vegansk smulpaj? Det går förstås att använda margarin, men det känns för tråkigt. Jag har aldrig gillat smaken och det är en lite för processad produkt. Vi brukar sällan “bara byta ut” utan försöker hitta nya sätt att göra något på. Hellre att det blir något helt annat, men riktigt gott än en lite mindre god variant av det animaliska.

Hur som helst… Detta höstrecept tyckte jag blev riktigt gott. Påpekas bör att strikta veganer inte äter honung, som det är i det här receptet. Men klimatsmart är det.

3 dl havregryn
2 msk majsstärkelse
1 msk socker
2 msk sirap
2 msk honung
2 msk rapsolja
1 msk havremjölk
1/2 tsk vaniljpulver
1 kryddmått salt

Klyfta äpplen till dess de fyller botten på en pajform. Strö på kanel. Blanda ingredienserna till smuldegen och sprid ut detta över äpplena. Grädda i 225° ca 20 minuter (jag gräddade i 200°, men tror det blir ännu godare om man får lite mer skorpa). Självklart går det bra med päron, eller bär istället för äpplen. Med bär kan man behöva strö på socker. Det kan säkert också vara gott med t ex kardemumma i smuldegen.

Nästa höstrecept är nyponsoppa, där det dessutom kan bli marmelad som bonus. Det går bra att blanda olika sorters nypon. Vi kom att prata härom kvällen om den pulvernyponsoppa vi båda åt då och då som barn. Det här är verkligen något helt annat!

Höstrecept - nyponmarmelad

1 liter nypon (grovt rensade)
8 dl vatten
2 dl röda vinbär (eller andra syrliga bär)
1 medelstort äpple i bitar

Koka detta i ungefär 20 minuter. Pulsa med en stavmixer så att nyponen blir mosiga, men utan att kärnorna går sönder. Passera genom en sil. Jag använder en gammal passérvagga (som till äpplemos). Pressa ut allt du kan och skrapa av det som fastnar på undersidan. Det blir en lös puré. Om du nu bara vill göra marmelad kokar du denna med 3/4 tsk vaniljpulver och 2 dl socker till dess det tjocknar något. Vill du bara göra nyponsoppa tar du hälften av mängden socker. Jag brukar koka med hälften socker först och sedan hälla av soppa i ett par muggar och sedan koka resten med mer socker. Hur mycket socker man ska tillsätta då beror ju på hur mycket man har hällt av. Soppan är underbar att dricka varm en kylig höstkväll.